med helgen?? Redan måndag igen och har varit på arbetsförmedlingen. Har fått en ny handläggare och det kändes bra. Gjorde en handlingsplan och självklart så måste jag söka jobb i hela landet. Jag förklarade läget och självklart har jag inget val. Känns sådär även fast jag sagt att om det inte hänt något på jobbfronten innan hösten måste jag tänka på att flytta. Funderar på att börja plugga men då måste det verkligen vara något jag brinner för. Vet att mina intresseområden inte är gratis.

med Carola har jag haft idag :) Hade hon inte hämtat upp mig hade jag spenderat dagen i sängen efter min morgonpromenad och lunch på stan. Fick jätte god middag och gott kaffe. Förstår inte riktigt det där med kaffe, men mitt kaffe är aldrig lika gott som hos andra.

Kvällens film är Smurfarna, så söta och en liten nostalgitripp till barndomen. Regnet det bara öser ner, undrar hur mina promenadvägar ser ut imorgon. Hade planer att gå mot Pitholm men det får vädret avgöra. Imorgon är det fredag och veckan har gått ganska så fort tycker jag. Helgen kommer bli lugn, kanske ett glas vin imorgon och tända ljus.

Om man ska se något positivt med hösten så är det just tända ljus. Annars är hösten/vintern som ett stort mörkt moln som tar fram depressionen. Tror jag behöver tillföra min kropp d-vitamin. Har ett enormt sug efter ost, något som jag är allergisk mot. Skulle kunna trycka i mig en hel brieost varje dag. Lite solarium kanske inte skulle skada heller.

Tror även snabeldraken ska få komma fram imorgon och fräscha upp lite. Förstår inte varifrån allt damm kommer och samma mysterium gäller var försvinner strumporna i maskinen??

I KRIG OCH KÄRLEK ÄR ALLT TILLÅTET!

upp från det djupa hål jag grävt ner mig i. Har varit ute och promenerat även idag. Tänker hela tiden på att promenader = lyckopiller. Visst det känns bra när jag kommer ut men skoja inte hur mycket tankar man hinner tänka under tiden. Mitt liv är upp och ner. Vet knappt hur jag ska hålla mig flytande.

Vad vill jag göra? var vill jag bo? vad ska jag jobba med? utbildning? frågorna är många. Inte hjälper det heller att mina barntankar fortfarande tar en så stor del i mitt liv. Känner mig som ett hopplöst fall. Alla och då menar jag alla runt mig träffar rätt person, köper hus och skaffar barn. Jag då?? Kan faktiskt inte hjälpa att tänka på att det är någon fel på mig som aldrig träffar rätt. Som står där med ett krossat hjärta om och om igen.

Tiden läker alla sår... Kanske, kanske inte!

Vill göra min tatuering NU! Förstår dom som tatuerar sig för att dämpa ångest m.m. Det är en kick en adrenalinkick när man sitter där under nålen. Lite som att klara av att gå 10 mil på en vecka. ADRENALIN!! Vet bara att de tatueringar jag vill göra står för mig, mina känslor och mitt liv.

Livet går vidare, jag vet.

Jag har spenderat hela dagen i sängen. Började morgonen med serier och sen övergick jag till film. Kan inte påstå att jag sett någon direkt höjdare.

Film 1: Largo Winch 2 (Kvällens bästa)
Film 2: Win Win ( Drama å sport)
Film 3: X (superdålig)
Film 4: Water for Elephants (Ska se nu)
Film 5: The Diamond Job (snabbspolning genom filmen)



 Tror att det är mitt första hands val imorgon ;( och sen Friends with benefits

Igår hade jag, Lisa och Anna-Lena tjejkväll hemma hos mig, Jag hade startat lite tidigare med vinet i väntan på att dom skulle komma från Havsbadet. Dom hade varit på Model Lab. Eftersom jag räknade med uppiffade tjejer så fick jag även göra ett försök med mig själv. Sminka över mitt irriterade och lite svullna öga.

Tänkte göra ett försök att återberätta lite av vårt härliga äventyr. Så här i efterhand kanske jag borde ha skrivit lite dagbok under resans gång. Vi möttes upp på tåget och hoppade av på Abiskos Turiststation. Där började vi med att äta lax och potatis. Vägde in våra väskor, min vägde då runt 14 kg. När vi väl börjat gå kändes det inte så jobbigt men fort kom smärtan i ryggen. Solen sken och det var riktigt härligt väder. Det gjorde att man glömde bort vad man höll på med. Även fast jag var påläst om Kungsleden så blev jag förvånad hur mycket stenar man skulle ta sig över. Vi var ett glatt gäng som gick och vi hade även alfahanen Sambo. En liten terrier som att energi till 1000. Vi bestämde oss för att försöka ta rast när vi gått runt 1 timme. Stannade på helt otroliga ställen. Naturen, vattnet och den friska luften var verkligen ett plus. Önskar jag hade haft en bättre kamera som verkligen fångade alla fina färger.

Dom 2 första dagarna hade vi ganska tur med vädret. Dag 1: Vandringen till första stugan i Abiskojaure (15 km) gick ganska så bra. Dag 2: När vi skulle till Alesjaure (22 km) hade vi ingen aning om den stigning som väntade oss. Den tog all kraft och energi. Humöret blev inte bättre när vinden kom och vi hade motvind hela vägen upp. Vi klarade det ändå och just där växte jag som person. Hade ingen aning om hur mycket vilja och styrka jag hade.

Dag 3: Mot Tjäktja (13km) erbjöd vädret även denna gång både regn och starka vindar. Det blev en hel del ölkorv, chokladkakor och nötter på vägen. Små korta pauser gjorde att man orkade lite till. Killarna var imponerade över oss, att vi inte gnällde så mycket. Den här dagen började man känna av smärta under fötterna. Jag fick ont på ställen jag aldrig trodde att jag skulle få. Även muskler som jag inte trodde att jag hade.

Dag 4: Mot Sälka (12 km) hade vi återigen dåligt väder. Vägen upp mot Tjäktjapasset var mindre kul. Var ganska så slut när vi kom upp till vindskyddet. Fast denna gång visste vi att där väntade en bastu. Det gjorde att man hade lite större motivation att få komma fram. Det var otroligt härligt att få kliva in i en vedeldad bastu och få tvätta av sig med riktigt duschtvål. Annars har vi haft våra tvättservetter och fräschat till oss lite med.

Dag 5: Mot Singi (12 km) var än av dom värre dagarna. Det regnade och blåste storm. Upp till 19 m/sek. Det var inte lätt att hålla sig på spångarna och det kom kastvindar hela tiden. När vi kom fram var vi som blöta djur. Det droppade från oss och man var riktigt less på vädret.

Dag 6: Mot Kebnekaise (14 km)Dagen man aldrig glömmer. Tror vi aldrig gått över så mycket jåkkar och dessutom fick vi vada i vatten upp till knäna. Det tog ungefär 40 minuter att ta sig över allt vatten. Då kände både jag och Maria att man bara ville ge upp. Kallt, gäggigt och totalt vidrigt. Jag räddade mina fötter genom att ta på mig mina walkingskor. Kanske en smart idé just då men såhär i efterhand hade jag gärna haft dom utan den vidriga lukten. På Kebnekaise Fjällstation åt vi en 3-rättersmiddag och bara njöt av att det inte var så långt kvar på vår vandring. Vi bastade och fick duscha i varmvatten. Vilken lyx att bara få tvätta håret. Vi träffade ett par på vägen från Sthlm som vi började hänga med. Vi gick även med dom mot Nikkaluokta.

Dag 7: Mot Nikkaluokta (13 km) Det var egentligen 19 km men vi tjejer tog båten från Ladtjojaure. Stannade på Lap Donalds/Kaffekåtan och åt renburgare och våfflor med hjortronsylt och grädde..mums:) Sen gick vi med bestämda steg mot Nikkaluokta. Checkade in och bastade. Hängde i vår stuga och spelade yatzy.

Dag 8: Hemfärd... började morgonen med frukostbuffé. Sthlmsgänget tog taxi till Kiruna flygplats. Jag, David och Sambo tog bussen till Kiruna. Vi fick mycket dötid att slå ihjäl. Satt utanför ICA och hängde. Intog även lite pizza och texmexrulle där. Sen var det dags för tågresan hem. Så skönt att mamma skjutsade hem mig och jag fick sova i min säng.

Jag har helt klart fått mersmak. Vill upp på toppen nästa år. Skulle gärna fortsätta på Kungsleden eller någon annan vandringsled i detta avlånga land.

Ligger här och tänker på att det känns lite overkligt att imorgon bär det av. Vandra med packning mellan Abisko - Nikkaluokta. Min första fjällvandring och 11 mil. Ja det går som det går och jäklar så skoj det ska bli. Känns bara lite surt att vi inte kommer hinna ta oss upp på Keb. Fast en 3-rättersmiddag är inbokad på fjällstationen iaf. Nästa tur för mig är en topptur på Kebnekaise. Får se vem man får med sig då... Imorgon kl 6.20 går tåget och jag borde verkligen sova. Ska bara kolla ett serie avsnitt och hoppas jag finner lite ro i kroppen. Hoppas på lite täckning på vägen så jag kan blogga, kolla FB och skicka sms:) Håll tummarna för mig och gänget att vi slipper bli Aftonbladets nyhet..