En dag till på jobbet avklarad. Har även städat och gjort matlåda till morgondagen. Det har varit många telefonsamtal idag angående pappas dödsannons. Det tar på krafterna och humöret. Vill att den ska vara perfekt kosta vad det kosta vill. Han förtjänar det bästa.

Jag inser verkligen vilken skillnad det gör att börja dagen med en morgonpromenad. Känner mig mycket piggare och gladare när jag fått promenera. Promenad =  lyckopiller sa min psykolog och jag håller med. Imorgon blir det en morgonpromenad oavsett väder. För imorgon är det torsdag och då har vi en halvtimme friskvård på jobbet. Usch det känns surt att det inte är så många jobbdagar kvar på Nordea. Vad händer sen? Gillar inte ovisshet oavsett vad det än gäller.

Ser fram emot en lugn skön helg. Håller tummarna att jag inte åker på mammas influensa. Har ont i halsen och det bådar inte gott. Peppar peppar....

"Gör det roliga först. Det tråkigare blir mindre tråkigt, när ingenting roligt väntar."

och fler blir det... Det har redan en gått en vecka. En vecka med sorg, saknad och ett hav med tårar. Det har varit skönt att få umgås med familjen i helgen. Även fast vi vände vår sorg till ilska. Jag hade behövt mammas kramar men ville inte riskera att få influensa. Det var jobbigt att se hur hårt det tar på henne. Jobbigt att höra henne säga att "jag aldrig får träffa pappa igen". Nu när jag skriver släpper alla spärrar och jag kan gråta igen.

Du finns i mina tankar
Du finns i mitt hjärta
Mina minnen utav dig
kommer aldrig suddas ut

Det var något pappa sa till mig när jag var liten. Jag var väldig bestämd redan som liten vad jag skulle ha på mig. Hade dock ingen koll på mode och färger då. Lager på lager och alla möjliga färger. Pappa orkade bara inte så han sa då " Kom nu Singoalla så går vi".  Såg ut som en zigenarflicka typ Katitzi..

Jag har hållt inne så mycket känslor idag och försökt blockera. Nu när jag kom hem och slappnade av kom tårarna. Att skriva om pappa gör så ont och jag vill bara ta upp telefonen och ringa honom. Pappa var envis och hade ett hett temperapent. Det ärvde jag av honom. Fast i många lägen vann min envishet över honom. När vi åkte ut till landet, ca 7 mil så hade jag glömt min snuttefilt. Hade kommit ungefär halvvägs och det var bara för han att vända.

Hur ska man orka med denna sorg. Jag bär fortfarande på sorg efter att jag förlorade Killen min bebis. Två år har gått och saknaden är enorm. Nu byggs det på med sorgen och saknaden efter pappa.

Hur går man vidare? 

I själens hjärta
ska vi finna en famn,
fast vi befinner oss
i tomhetens land.

En bro att bygga
med en rosenbarriär,
till dig som vi alltid
håller kär.

Det känns som om jag är fast i en mardröm. Har vaknat flera gånger under natten och varje gång har jag insett att min älskade pappa inte finns mer. Svullna ögon avslöjar hur ont detta gör. Jag försökte göra en dödsannons men kunde inte tänka klart. Har skrivit så många men att skriva min egen pappas är något så fruktansvärt jobbigt.

Jag ser framför mig ett svartvitt kort på pappa. Han var så snygg, såg ut som en filmstjärna. Jag förstår att mamma föll för hans charm. Det kortet ska jag hitta och rama in för att minnas honom. Hur ska jag orka ta mig utanför dörren idag? Ska till ortopeden, får gömma mig bakom svarta glasögon. Huvudet värker, hjärtat värker och tomheten är total.

Jag vet att man måste få tid att sörja och förhoppningsvis läker tiden alla sår. Just nu känns det helt hopplöst och jag vill bara spola tillbaka tiden.

När vi förlorar någon vi alla måste sörja
Ett nytt liv utan dig vi alla måste börja

Ett liv där du inte längre finns
Men dig med kärlek vi alltid minns

Ditt minne lever vidare med oss varje dag
I våra egna liv vi nu får ta tag

För att sörja kommer vi alla få göra igen
Tills den dag vi ses igen

Jag älskar Dig pappa!

håller på att försvinna och det är 3 grader ute. Nu går vi mot ljusare tider och bättre promenadvägar.
Kändes lite snopet att införskaffa sig ett par broddar för att jag ramlade igår på vägen hem. I morse så var det sandat och jag fick inte alls testa om dom funkar.

Nu har jag gått till jobbet hela veckan och känner mig verkligen motiverad att fortsätta. I helgen blir det dock lite vilohelg eller om man nu räknar med IKEA som någon lugnt. Ska snart bli upphämtad av Carolas äkta hälft för att äta middag och sova över hos dom. Upp med tuppen ska vi imorgon.

Kommer vara rätt så trött när man kommer hem, så blir nog soffläge framför Melodifestivalen. Söndagsplanen är att kolla på Vasaloppet medans jag fixar med IKEA sakerna jag köpt. Kvällen kommer jag spendera hos Tolvan och se film.

"Godhet gör förvisso inte människorna lyckligare än lycka gör dem goda."