Fick känna av nostalgi och något sorts lyckorus idag. När Bella hämtade mig i Bettan. Det var som att tiden stått still när jag satte mig i passagerarsätet. Lite som att det såg ut som när man lämnade allt.. Det har varit mycket skratt, tårar och känslor i den bilen. När man säger "det var bättre förr" så är det just den tiden man tänker tillbaka till.. dom gyllene åren. Så mycket problem man kunde ha med killar osv.. men man var starkare då. Det var bara att skaka av sig och gå vidare. Nu däremot är allt så mycket större. Det är inte lika lätt att gå vidare med ett krossat eller sviket hjärta. Vill träffa någon men är livrädd för kärleken.