Kungsleden Abisko - Kebnekaise - Nikkaluokta

Tänkte göra ett försök att återberätta lite av vårt härliga äventyr. Så här i efterhand kanske jag borde ha skrivit lite dagbok under resans gång. Vi möttes upp på tåget och hoppade av på Abiskos Turiststation. Där började vi med att äta lax och potatis. Vägde in våra väskor, min vägde då runt 14 kg. När vi väl börjat gå kändes det inte så jobbigt men fort kom smärtan i ryggen. Solen sken och det var riktigt härligt väder. Det gjorde att man glömde bort vad man höll på med. Även fast jag var påläst om Kungsleden så blev jag förvånad hur mycket stenar man skulle ta sig över. Vi var ett glatt gäng som gick och vi hade även alfahanen Sambo. En liten terrier som att energi till 1000. Vi bestämde oss för att försöka ta rast när vi gått runt 1 timme. Stannade på helt otroliga ställen. Naturen, vattnet och den friska luften var verkligen ett plus. Önskar jag hade haft en bättre kamera som verkligen fångade alla fina färger.

Dom 2 första dagarna hade vi ganska tur med vädret. Dag 1: Vandringen till första stugan i Abiskojaure (15 km) gick ganska så bra. Dag 2: När vi skulle till Alesjaure (22 km) hade vi ingen aning om den stigning som väntade oss. Den tog all kraft och energi. Humöret blev inte bättre när vinden kom och vi hade motvind hela vägen upp. Vi klarade det ändå och just där växte jag som person. Hade ingen aning om hur mycket vilja och styrka jag hade.

Dag 3: Mot Tjäktja (13km) erbjöd vädret även denna gång både regn och starka vindar. Det blev en hel del ölkorv, chokladkakor och nötter på vägen. Små korta pauser gjorde att man orkade lite till. Killarna var imponerade över oss, att vi inte gnällde så mycket. Den här dagen började man känna av smärta under fötterna. Jag fick ont på ställen jag aldrig trodde att jag skulle få. Även muskler som jag inte trodde att jag hade.

Dag 4: Mot Sälka (12 km) hade vi återigen dåligt väder. Vägen upp mot Tjäktjapasset var mindre kul. Var ganska så slut när vi kom upp till vindskyddet. Fast denna gång visste vi att där väntade en bastu. Det gjorde att man hade lite större motivation att få komma fram. Det var otroligt härligt att få kliva in i en vedeldad bastu och få tvätta av sig med riktigt duschtvål. Annars har vi haft våra tvättservetter och fräschat till oss lite med.

Dag 5: Mot Singi (12 km) var än av dom värre dagarna. Det regnade och blåste storm. Upp till 19 m/sek. Det var inte lätt att hålla sig på spångarna och det kom kastvindar hela tiden. När vi kom fram var vi som blöta djur. Det droppade från oss och man var riktigt less på vädret.

Dag 6: Mot Kebnekaise (14 km)Dagen man aldrig glömmer. Tror vi aldrig gått över så mycket jåkkar och dessutom fick vi vada i vatten upp till knäna. Det tog ungefär 40 minuter att ta sig över allt vatten. Då kände både jag och Maria att man bara ville ge upp. Kallt, gäggigt och totalt vidrigt. Jag räddade mina fötter genom att ta på mig mina walkingskor. Kanske en smart idé just då men såhär i efterhand hade jag gärna haft dom utan den vidriga lukten. På Kebnekaise Fjällstation åt vi en 3-rättersmiddag och bara njöt av att det inte var så långt kvar på vår vandring. Vi bastade och fick duscha i varmvatten. Vilken lyx att bara få tvätta håret. Vi träffade ett par på vägen från Sthlm som vi började hänga med. Vi gick även med dom mot Nikkaluokta.

Dag 7: Mot Nikkaluokta (13 km) Det var egentligen 19 km men vi tjejer tog båten från Ladtjojaure. Stannade på Lap Donalds/Kaffekåtan och åt renburgare och våfflor med hjortronsylt och grädde..mums:) Sen gick vi med bestämda steg mot Nikkaluokta. Checkade in och bastade. Hängde i vår stuga och spelade yatzy.

Dag 8: Hemfärd... började morgonen med frukostbuffé. Sthlmsgänget tog taxi till Kiruna flygplats. Jag, David och Sambo tog bussen till Kiruna. Vi fick mycket dötid att slå ihjäl. Satt utanför ICA och hängde. Intog även lite pizza och texmexrulle där. Sen var det dags för tågresan hem. Så skönt att mamma skjutsade hem mig och jag fick sova i min säng.

Jag har helt klart fått mersmak. Vill upp på toppen nästa år. Skulle gärna fortsätta på Kungsleden eller någon annan vandringsled i detta avlånga land.


Kommentarer
bella

men så härligt :) på kilometrarna så känns det som att jag borde ha varit mmed om jag någonsin ska komma i mina jeans igen.. haha.. :):)

2011-09-12 @ 12:46:05


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0