Som vanligt gick helgen för fort. I fredags var det middag hos mamma sen åkte jag till Kallkällan, drack vin med trevligt sällskap. Gick på stan på lördag och sen hem för att sova lite innan det var dags för lite party. Jag, Patrik, Karin, Niklas och Carita var på BBB och åt middag, dansade och trängdes med folk. Tog en promenad till Malmudden, och det var ett bra sätt att avsluta kvällen. Fick sovmorgon i Robets rum.

Idag har jag bara myst med Rasmus och det var något jag verkligen behövde. Fick skjuts hem av mamma och Staffan så det blev middag på Donken.

Fick en väldigt sjuk kommentar av en sjuk människa på tidigare inlägg. Eftersom personen är anonym och för feg att stå för det hon/han säger. Funderade på att prata med min datanördskompisar som kan spåra rätt på personen. Samtidigt inser man att det är jävligt onödigt att lägga ner tid på sinnesjuka människor.

Kan vara lättare sagt än gjort. Fast känns skönt att ändå få det bekräftat av en doktor. Gick dit pga min huvudvärk och yrsel. Det kändes inte som lägesyrsel utan mer som om det kom från nacken. Fick veta att jag även har indragna trumhinnor som kan påverka lock i öronen och bidra till yrseln.

Han såg dock direkt att jag var stressad och det syntes på min tunga och hela mig. Japp jag bröt ihop och tårarna sprutade. Lite som att öppna locket som jag haft stängt en tid. Han sa att jag måste stressa ner och försöka bearbeta det jag bär på för han trodde inte jag skulle orka så länge till. Hade han fått välja hade han sjukskrivit mig men jag har verkligen inte råd. Måste jobba och jag måste ha min lön. Fick nya sömntabletter för han sa att jag måste sova om jag ska orka. Hoppas på att få tag i naprapaten imorgon annars försöker jag få tid hos en kiropraktor. Orkar inte med att känna så här.

Fina Carola kom förbi med lite pigga-upp saker. Något jag verkligen behövde.. pepsi max och chokladkaka. Dessutom en intressant tidning och bok. Ska vara hemma imorgon också men sen ska jag ta mig till jobbet. Om jag inte vågar mig på att cykla ska jag lifta eller ta bussen.

Nu ska jag serienöta och sen sova..

Igår så hade jag och Carola lite kvalitetstid på Challenge, inte så mycket alkohol. Det var bara mysigt att sitta där och prata. Hoppas att vi snart kan göra det igen men då med lite mer tid och inget jobb dagen efter. Hon hade en dunder middag med sina föräldrar på 1906. Jag var på Waynes med Andreas och åt lite middag. Långt ifrån det goda hon fick njuta av. En perfekt födelsedag för en perfekt tjej.

Idag har jag bestämt att klockan 22 så stängs datorn av och ljudboken sätts på. Måste försöka få lite rutin på mina sovtider. Var så trött imorse och kroppen var helt slut av benträningen igår. Gissar att jag knappt kommer att kunna gå imorgon. Tur att Andreas hämtar upp mig, för imorgon är det träning som gäller. Har jag sagt minst 3 dagar i veckan så ska jag hålla det.

Julfesten på Nordea, får tacka Nordea som ville ha oss annars hade vi kanske inte funnit varandra.

Grattis Carola på födelsedagen! Ja må du leva..hurra hurra hurra hurra!!!

Vi firar med en lunch på Challenge och en myskväll på stan.

Då tänker inte jag på personer som lämnat jordelivet utan dom som lever här och nu. Gamla ex, ragg, flirtar ja vad man nu vill kalla dom. Personer som hör av sig mitt i allt och även dom som inte vill försvinna från mina tankar. Det borde vara väldigt enkelt för dessa personer har svikit mig på ett eller annat sätt.

Så varför ska det då vara så svårt att bara glömma och gå vidare. Vet iaf att jag inte vill återvända till det som var eller inte var.
Tänker inte tillåta mig själv att bli kär i fel person igen. Inte släppa in någon i mitt liv som inte vill samma sak som jag.

Ju mer jag läser ju mer jag tänker så känner jag att det snart är dags att gå från tankar till handling. Allt hade bara varit så mycket enklare om jag hade haft en fast anställning och en regelbunden inkomst. Oavsett det så måste jag ta en lån. Där kan man verkligen snacka om att "köpa lycka för pengarna." Längtan är så stor och det känns som den tar över hela min kropp och mina tankar. Hela min kropp skriker efter att få känna allt det där igen...

När man inte har ett jobb då vill man inget hellre än att ha ett. Nu när man har ett jobb vill man bara ha semester. Inte så konstig kanske med tanke på det är min tredje sommar som jag jobbar. Nu vill jag ha ett fast jobb så jag kan ta semester nästa år. Skulle inte vara dumt att åka bort höst/vinter och gärna till Thailand. Fast först och främst ska jag ha en kortare semester när sommarjobbet är slut.. Jag, Maria, Markus och Mange ska ta oss till Kebnekaises topp. Det känns riktigt kul med tanke på att jag tänkt på det i flera år och nu blir det av. Att det ska vara så kostsamt är väl ett problem. Tur att jag fyller år i augusti så jag kan önska mig saker jag behöver.

Det har nu gått 4 månader sen pappa lämnade oss. Vi har ännu inte haft vår egna lilla minnesstund. Vet inte när och om den blir av. Lite svårt när askan redan har utspridd på fel plats. Ska åka förbi Jokkfall på söndag om jag känner mig stark nog. Carola sa som förslag att vi kunde åka förbi och fika där på vägen hem.

Jag vill bort härifrån... Behöver miljöombyte, behöver träffa familjen, behöver kramas med Rasmus. Vill att det ska bli helg så jag får lämna denna stad. Ska bli både skönt och trevligt att åka med Carola och Niclas i helgen. Ska för första gången gå på Pajalamarknaden. Helgen efter det planerar jag Luleå och vem vet kanske en sväng till Överkalixmarknaden. Funderar även på att fly fältet när PDOL är. Jiiipppii så roligt liv jag har...

Är inte alltid lätt... Insåg idag att man kan inte "bara vara vänner". Det vet jag sen tidigare men oftast så följer jag mitt hjärta eller jag följer ALLTID mitt hjärta. Därför står jag oftast där sårad, besviken och ledsen i slutändan... Även denna gång. Vet inte hur jag tänkte när jag åkte förbi och träffade Lars och Ailie i Badhusparken. Det kändes som mitt hjärta snördes ihop och jag ville bara gråta. Höra henne ropa Annika och sen fråga om jag skulle följa med hem. Vad säger man till en 3-åring?? Som inte förstår varför en person bara försvinner??

Klippa banden, glömma och gå vidare. Det är vad jag måste göra. Gissa om det är svårt att radera någon från ens liv som man tycker så mycket om. Ta bort alla bilder, sms och mms. Det gör ont och det blir så definitivt då. Även om det sista som överger en är hoppet så kan man inte alltid hålla hoppet uppe. Måste släcka det hoppet denna gång.

Over and out..